Vi har haft skönt väder, men gatorna är trånga, och husen är höga, så solen når inte ner. Men sista dagen fick vi en skön stund på ett torg.



Vi har haft skönt väder, men gatorna är trånga, och husen är höga, så solen når inte ner. Men sista dagen fick vi en skön stund på ett torg.



Letade upp en tunnelbana, och åkte till en park belägen i Fontana delle tartarughe. Inte så mycket trafik och lite lugnare tempo. Fantastisk utsikt över staden. Därefter bergbana tillbaka till kaos-staden. Dock går bergbanan delvis i tunnlar, så ingen utsikt.

Systemet är en riktig bergbana: en lutande järnväg med två personvagnar som är sammankopplade via kablar och som arbetar tillsammans. Bergbanan öppnades 1891, efter fem års byggtid. Inledningsvis gick linjen smidigt, men de branta lutningarna på de orsakade hårt arbete för de ursprungliga ångmotorsystemen, och de började snart få problem. Det beslutades det att ersätta kraftverken med ett helt elektriskt system, vilket togs i bruk 1901. Linjen fungerar framgångsrikt , inklusive oavbruten drift under hela andra världskriget.
Bergbanan transporterar över 4 miljoner passagerare årligen. Den transporterar i genomsnitt 12 500 passagerare på vardagar, men detta minskar till i genomsnitt 4 000 på helger och helgdagar. Från topp till botten är linjen 825 meter lång och stiger 168 meter i höjd , med en genomsnittlig lutning på 23 %. Vagnarna färdas med en genomsnittlig hastighet på sju meter per sekund, och hela rutten tar fyra minuter och tjugofem sekunder. Varje tåg kan transportera 300 passagerare åt gången, vilket ger en total kapacitet på 6 000 passagerare per timme i varje riktning.
Galleria Umberto är ett offentligt shoppinggalleria. Det byggdes mellan 1887 och 1890. Gallerian fick sitt namn efter Umberto I, kung av Italien vid tidpunkten för byggandet. Det var tänkt att kombinera företag, butiker, kaféer och socialt liv – offentliga utrymmen – med privata utrymmen i lägenheterna på tredje våningen. Helt magnifikt.

När man gör en vätskekontroll, och beställer öl, (ca 3-4 €) så kommer det nästan alltid in massor med snacks, småpåsar med nötter och chips, och ibland även små varma bröd med tomat eller salami på.
Dagen började med förstärkt frukost. Vi har köpt lite ost och salami, som komplement till den italienska frukosten som serverades på hotellet. (Rostat bröd, marmelad och croissant)
Därefter tog vi tåget till Pompeji. Lite rörigt på stationen, innan vi hittade biljetter och rätt perrong.
Trångt som sjutton på tåget, cirka 30 minuter ståendes som packade sillar. Men väl framme, blev det lite lugnare. Hann dricka en öl innan vi mötte upp den bokade guiden.
Rekommenderar verkligen en guidad tur, så mycket information som vi fick. Magnifikt ställe!
Stora delar av Pompeij var täckt av marmor, som senare används plundrats och sålts till annat. Det finns två teaterarenor, och den ena har lite marmor kvar, så man kan få en uppfattning hur grandiost det måste ha varit en gång.





Ännu en pizza innan tåget hem. Lite mindre folk nu, men inga sittplatser. Vilade en stund på rummet och fick än en gång leta efter skorna, necessären och laddkabeln. Städerskan är väl noggrann…
Därefter en promenad igen på alla trånga gränder, och åt god pasta, och gott vin.
Vi har haft tur med vädret, 12-15 grader, och varmare i solen.

Så här skriver AI, ”Den mest kända gatan i Neapel för julen är Via San Gregorio Armeno, även känd som ”Julkrubbarnas gata”, ett måste för att se de traditionella handgjorda presepe (julkrubbor) och figurer, som säljs i verkstäderna året runt men är särskilt livlig under julen”
Särskilt livlig är bara förnamnet. Det var bara att ställa sig i ledet och sakta traska på. Ingen ide att stanna och försöka titta på något. Julkrubbor i alla möjliga skepnader, och figurer skapade som gamla religösa änglar, till moderna, som Maradona mm.


Och trafiken…
Och det var inte bättre på restaurangen, där det var ett barnkalas! Men de gick efter stund och då blev det lite lugn och ro, så lugnt det nu kan vara på en italiensk restaurang.
Startade från Landvetter 12:30 och efter ett snabbt stopp i München, landade vi i Neapel ca 18:30. Hade förbokat en taxi, och inget incheckat bagage, så var vi snabbt på hotellet.
Mycket trevligt bemötande och trevliga rum. Bra ljudisolering, och fräscha badrum. Dock hårda sängar och hårda kuddar. Och typisk italiensk frukost, crossiant, marmelad, och rostat bröd. Vi förstärkte vår frukost med egenköpt ost och salami, då det endast fanns marmelad på bordet. Fast färskpressad juice fanns. Hermes rooms for turist, Via San Giovanni a Carbonara 21. 5650:- för 5 nätter.
Hade hört att Neapel var kaotiskt, och det stämmer verkligen. Bilar och motorcyklar överallt, alla tutar och knör sig. Förstår varför de har små bilar här. Precis utanför hotellet finns en bilverkstad, och i nästa port en gummiverkstad.

Åt en mycket god pizza och några öl, sen var det färdigt för dagen.
