Författare: Lena

Mickes hoj blev körd till däckverkstaden, sen blev det att vänta. Vi åt en nödlunch av det som fanns, knäckebröd, tubost och lite salami.

Kl 2 var hojen klar! Vilken service! Däcket var beställt morgonen före, och monterat och klart dagen efter!

Pensionatet var vänliga så vi kunde ha kvar våra rum tills hojen var klar. Men vi satt på deras trevliga baksida och spelade quiz på telefonen. 

Mot Plzen. 

Hotell central

Ägaren meddelade att förhoppningsvis skulle komma ett däck imorgon!

Vi hade siktet inställt på kalkstensklipporna som finns i närområdet av Ceska lipa. Men det var det fler som hade, svårt att hitta parkering, och där vi kunde ev. stå, var det långt att gå i värmen. Uppför dessutom.

Så vi tog en annan liten tur, åt vår medhavda lunch vid ett krigsmonument, och vände tillbaka till boendet. Därifrån tog vi en fin promenad till byn, och åt en god middag. Ringde ägaren, som kom och hämtade oss.

Självservering i baren, så vi satt ute i den ljumna kvällen….

Fina vägar genom polen och vidare till tjeckien. Bokade pensionat Vladca. Under resan konstaterade Micke att hans bakdäck inte kommer hålla hela resan.

Väl framme, visade det sig att pensionatet inte hade någon restaurang, och det var nästan 4 km till Kranska lipa. Men den mycket vänliga ägaren körde oss till byn, så vi kunde äta, och hämtade oss när vi ringde.

Väl tillbaka på pensionatet, var det självbetjäning i baren. Det visade sig i slutet av vår vistelse ott det var 34 streck på listan…